Åkte taxi till flyget. Inte så mkt trafik så vi klarade oss på 30 min dit.

Incheckningsdisken hade inte öppnat.
Väntade.
Incheckningsdisken öppar.
Inte många i kön, men vilken lång tid det tar, de är såååå seeeega.

Vidare in till säkerhetskontrollen.
Köööö….
“Katta, vart är ditt utresepapper” frågar Linus.
“Va, oj, fan, inte vet jag, det hade jag glömt av”
Som tur var låg det i passet, men jag blev helt klart nervös.
Linus ville bara driva med med mig
Väl framme vid säkerhetskontrollen sitter en gubbe som skall fråga varje person om de har vätskor, pengar etc.
samt kolla biljetter.
Vi lämnar fram våra biljetter och får nån fråga om det är alla eller gamla eller vad han nu säger.
Segt som fasen gick det.
Ingen stress här inte.

Vidare in för att ställa sig i nästa kö till passkontrollen.
Nu började det bli riktigt jobbigt att köa och vänta.
Resan ner kändes smidig, men detta, phu!

Hoppas de gör något åt detta till EM..
De hade iofs ändrat sedan vi var där sist, men det innebar mer eller mindre bara att det var mer köande och att de hade delat av utrymmet på hälften.
Kändes inte direkt bra iaf.

Äntligen inne iallafall.

Tillslut börjar vi undra om vi inte skall boarda..
De står vid vår gate och bara är gringa och pratar hödljutt.
Vad händer?
Jag går å kollar skärmen..
De har bytt gate..
Går dit..
köar…
Går ner till bussen..
Väntar..

Hoppar av bussen vid planet…
Väntar…
Men superskönt väder!

Sitter på planet och får vänta på resten som kommer i nästa buss..

Väl framme i köpenhamn var det säkerhetskontroll igen.
Vilken speed, stressigt istället.

Det är sånna kontraster så det är galet.

Väl framme i GBG hämtade mamma oss.
Vi hälsade på S & J och lilla Adam.
Käk på Sibylla.

Sen hem och bara slöa i soffan..

Och nu skall vi snart iväg på partajj!

Vi skulle till violas.
Dessa ställen är inte lätta att hitta, om man inte vet vart de finns… som det står om det:
“the hard-to-find, unmarked door of Viola’s Bierstube does a good job of keeping the unworthy from spoiling this rather cool nightspot. Once you’ve located the hidden threshold, open it and head down the stairs to find yourself immersed in a convivial basement bar atmosphere. Surrounded by bare-brick walls you’ll discover a mix of young Kyivans and savvy expats sipping beers and jostling for the limited seating opportunities.“

Eric och viola har ett antal ställen här nere.

Först går man in här:

Sen öppnar man denna omärkta där: (ouch stephans kommentar.. )

där det ser ut såhär:

Stephan, anton och alexander.
Alexander verkade vara en trevlig snubbe, hoppas det är så!
Han skiljer sig mycket mot de andra ukrainarna helt klart, pratar mer än alla tillsammans

När både jag och martin käkat klart, kom antons mat.. eller käkat klart o käkat klart, vi hade ju nästan blivit hungriga igen…

Vi hade även planerat in en middag med C efter detta, så gick dit 20 minuter sent.
Resturangen de var vid låg precis vid oss vilket var nice!

De väntade visst på oss.
Nu var det bara T kvar, men honom är det ingen ide att vänta på.
Vet inte om han dyker upp.
Men jo, det gjorde han när vi beställt.
En cola Light tack.
Det har vi tyvärr inte.
Jag skall  ha en cola light.
Det har vi inte.
En cola light tack.

Efter ett tag kommer en cola light.

En black russan beställdes också.
Fel typ av glas.
Kommer en med ett annat glas.
Fel typ av glas.
Kommmer in med ett annat gals.
Okej, det blir bra.

Lite skillnad mot vad man är van vid helt klart..

Det impar inte på mig.
Men, när han sa att han idag haft möte med svenska kungen och ukrainska presidenten.
Ja, där blev jag lite impad.
Det är inte alla om har det helt klart.

När vi kom hem satt grabbarna såhär, och sitter fortfarande:

En sak som också alla kom fram till på middagen var;
Ukrainarna är dåliga på att festa och dricka.
Linus kläcker ur sig “Så det är inte bara vårt team! ”

En annan sak vi kommit fram till;
Allt går bara man betalar vid sidan om.
Detta visste vi väl iofs, men nu fick man det “bekräftat” ytterligere.

Det roliga är att alla ukrainare vi snackar med verkar inte nöjda med hur saker och ting fungerar i ukraina.
Men samtidigt så är de inte villiga att ändra sig själva

En del saker förstår jag verkligen inte.
Jag kläckte ur mig förra veckan om vi inte bara kan förlänga denna lägenheten i 10 dagar.
Nej, det går inte.
Nä, okej tycker jag. Inte mitt ansvar och för min del kvittar det vart vi bor.
Hade det varit mitt ansvar hade jag varit ute i god tid, och inte någon dag innan som det var i detta fall med att hitta lägenhet.
Men det var inte mitt ansvar, och jag ville inte lägga mig i.
Onödigt.
Vill inte bara tjöta och tjöta.

Idag.
När behöver vi flytta ut?
Ingen som vet.
“Kan vi inte bara bo kvar här, måste vi flytta” undrar Martin.
Sen var processen igång. Vi kanske kan stanna här?
Var det för att jag var tjej som ingen brydde sig, eller måste man vara ute i sista minuten för att något skall hända?
Eller är det bara killar?
Jag förstår inte.

Men den lägenheten vi bokat då?
Det är inte så att någon kommer flytta in i denna gamla lägenhet nu, när vi skall flytta till en ny, den är ju uppsagd från idag tycker Linus.
Vaddå uppsagd tycker Sigge, vi har inte sagt upp lägenheten. Vi har bara sagt att vi skall flytta.
Det kanske är samma sak.
Vad vet jag.

Hyresvärden för den gamla lägenheten är utomlands.
Ok, då skall vi chansa.
Utan att egentligen veta vad det kommer kosta.
Vi bor alltså kvar här.
Den nya lägenheten sades upp.
Ja, det är nog lungt.
Ingen kommer nog flytta in här.
Vi får se.
Han är ju ändå utomlands.
Inget att göra.

Jag är ekonomisk.
Varför inte göra en överenskommelse med hon som har hand om uthyrningen så man vet vad man skall betala i slutändan och att det inte slutar på dubbla hyror?
Det är inte billigt att bo i centrala Kiev. Inte billigt alls.

Haha, ja, det var lite diskussioner om detta.
Och Sigge kommer börja tjöta på mig om han läser detta.
Jag måste skriva av mig lite bara, för det är så galet.
Har inte lust att diskutera det, för det kvittar för min del.

Men jag förstår inte.
Kanske för att jag är tjej.
Kanske för att jag är jag.
Kanske något annat.
Och förstår fortfarande inte varför det är så många personer som alltid skall vara ute i sista minuten?
När det gäller mycket.
Samtidigt som jag ibland undrar hur mycket man måste planera.
Jag är ingen planeringsmänniska, tror jag, bara ibland.
För en del saker måste man planera och ha koll på.
Eller?
Nä, kanske inte.
Vad spelar det för roll egentligen?
Ja, jag vill inte bo på gatan.
Nä, men det löser sig alltid.
Ja, oftast gör det ju det.
Iallafall om man har pengar.
Jag kanske får lära mig att strunta i allt helt enkelt.
Strunta i att bry mig.
Men vill jag det?
En del saker bör man bry sig om.
Eller?
Ja, jag tycker nog det.

Så, nu har jag haft en lång monolog med mig själv.

Men jag har ett killexempel till.
Jag är inte förvånad.

Det var så att Linus skulle ha ett möte med Jesper på Ciklum.
Detta fick han reda på förra veckan.
I lördags kollade vi vart huvudkontoret låg, för de hade flyttat.
Linus säger att han måste kolla så det är där mötet skall vara.

Så blev det tisdag.
Linus sticker iväg, lite sen.
Jag frågar “Kollade du nu så att det var där?”
Linus: “Nej, jag hann inte det”
Hann?
Nåja *ler*

Hur som, jag bryr mig inte om det utan jobbar vidare.
När klockan är 15, då Linus skulle ha möte med Jesper, gissa vem som kommer fram till mig?
Jo, Jesper!
Jesper: “Hej, vet du vart Linus är?”
Jag: “Eh, ja, han gick bort till huvudkontoret för att ha möte med dig”
Jesper: “Men jag sitter ju här?”

hahahahahahahah…

Detta resulterade i att Jesper fick åka till huvudkontoret och Linus blev sen till nästa möte som han skulle ha.

I hyran på denna lägenhet ingår städerska.
Det är inte fel.
Fast hon verkar komma när hon vill.
Skall tydligen vara fredagar, men hon har inte varit här någon fredag, utan måndag.
Men det kvittar.
Jag bäddar aldrig sängen.
Men såhär ser det ut när hon varit här:

Hon diskar, hänger upp tvätt, slänger sopor och gamla flaskor m.m
Det är faktiskt riktigt bra.

Nu sitter vi här med en öl var….
Imon skall vi ut och ta en öl med teamet och sen kanske Ciklum middag.
Och packa för hemresa på fredag kanske.
Eller så packar vi fredag förmiddag, är inte så mycket.

De har tryckt ner Linus till 17:e plats på thelist nu!
Vad de håller på.
Och det handlar om sekunder.
Om ens det.
De på toppen ligger inom samma sekund..
Shit..

Nåja… Jag får slappa lite på nätet.. har inte haft det sen i förrgår nästan!

Linus är grym.
Han har varit inne o kört lite thelist i dagarna.
Han låg på andra plats, men har nu trillat ner så han inte ligger på top 10 längre… Men grymt att han var på plats 2
En kompis till honom ringde idag “Är det du som ligger på TOP 10 på welcometothelist?”
Mail från en liten kille som ville lära sig att hacka har han också fått *ler*

Igår var vi ute och träffade Egon, eftersom han skulle hem till Tyskland idag. Körde en liten fika

Söndagen tillbringade vi i hydropark…

Härifrån ser man Rodina mat “moderlandsstatyn”.
102 meter hög inkl. sockel.
9 meter högre än frihetsgudinnan i New York.

Man ser också, Pechersk Lavra från Hydro park.
Ukrainas heligaste plats där guldtaken trängs över munkar och besökare. Klostret är Kievs främsta turistmål och också en plats dit pilgrimer vallfärdar.

Linus, Martin & Sergey på stranden i Hydro Park

Karuseller finns det också här…

… det är lite fallfärdiga helt klart..

.. men denna har de tydligen åkt.. ganska läskig tydligen… heheh…
Vad den lät alltså!!!

Är kungen i Kiev dag? Hörde rykten om det…
Var det han som kom igår

3 limmo på rad kom körandes..
Den minsta längst fram, sen en limmohummer och sen nåt annat stort som jag inte vet vad det är.. Ford F-650..

Imorgon skall vi flytta till en ny lägenhet… eftersom killarna inte skall stanna  hela månaden, och därmed är det dumt att betala en månadshyra…
Blir centralt vid Maidan tror jag.
Dock längre till jobbet.
Nu har vi varit jätteduktiga, går till och från jobbet varje dag. 30 minuter per väg!

Egon var självklart i tid, inte som ukrainare som aldrig håller tider.

Sen dök Ksenia och hennes kille upp

De hade med en present till oss; en affisch med Drinking Game
Haha, kan det bero på att iallafall jag “alltid” skulle köra sånna saker när vi bodde här?

I ukraina är de väldigt förtjusta i specialister.
Om man arbetar med en sak kan man inte göra något annat.
Det är galet.

Så, av servitrisen som tar drinkbeställningar kan man inte beställa vattenpipa och vise versa.
Här är snubben vi beställde vattenpipa av.
Alla bär kilt på shooters.

Tillslut dök resten upp…

… och vi softade med öl och vattenpipa..

Men var är Martin och Sergey?
Martin skulle kanske kommit in senare eftersom han var upptagen när vi åkte, men susade nog gott när vi kom hem
Sergey var omöjlig redan från början

Och då var det såklart dax för en shot, dock blev det ingen Hirosima eller Green Mexican.
Istället blev det After Dark för mig och Sweet Dreams för Linus.

Men som vanligt; alla ukrainare bangade, det blev jag och Linus som fick ta oss en

Borden är inte alltför stabila…

Vad som händer idag återstår att se..  Men lite frukost hade inte varit fel nu..

Det är förresten något speciellt med talet 22 här nere;
Shooters ligger på Moskovskaja 22
Vi bor nu hos Martin & Sergey på Shota ruskaveli 22
Vår gamla lägenhet ligger på Dimitrova 22

Stavningen, ja, den är som den är

I detta landet är de värdelösa på att komma ut med mat och dricka till alla samtidigt.
Det är galet. Man kan få maten när de andra ätit upp!
Men att ta bort tallrikar, ojoj, man hinner knappt ta sista tuggan förrän tallricken är borta!

Så, att inte alla har maten här beror inte på att de redan ätit klart, utan alla helt enkelt inte fått sin mat.

Vi frågade vad Anton vad det värsta med sverige var:
Att det är så dyrt att gå på toa! Kostade 20 spänn i sthlm.. hehe..
Det bästa minns jag inte, men han sa att Sverige på vissa sätt var som en saga för Ukrainare, hehe

Sen gick vi hem till oss och tog några öl till… och lyssnade på Ace of Base.. hehe.. de är verkligen förtjusta i Ace of Base här..

Ksenia fick killarnas uppmärksamhet

Gick inte upp överdrivet tidigt idag. Väl uppe fastnade Linus vid thelist – ganska kul faktiskt

Tillslut kom vi iallafall ut, med ett mål; kolla om tanterna sitter och säljer tantbollar!

Vädret var superskönt!

Fiskgubben står fortfarande kvar.. vi är nära..

Men icke.. inga tantbollar
De sålde Majs istället…
Cigaretttanten var dock där som tidigare..

Vi köpte lite frukt:

Dock inget kött…. (kan tillägga att det inte är kylrum här, det är ganska varmt här inne..)

Heller ingen kyckling..

Vi gick vidare, med mål att hitta Ciklums huvudkontor, eftersom de flyttat och Linus skall dit i veckan, och vi lyckades

Vi vandrade vidare till marknaden med alla asiater

Åkte sen till Maidan….

Huvudgatan, Kreschatyk (hur det nu stavas), stänger de av på helgerna för trafik, så man kan vandra hur man vill, det är nice..
Inte illa med 8 filer mitt i stan.. 4 i vardera riktning..

Sedan käkade vi en macka på Mister Snack

Nu sitter vi hemma.. jag bloggar, Linus leker med thelist och de andra står i köket och lagar mat.. själv funderar jag på McDonalds om en stund..

Tanken är att vi skall till Shooters ikväll och dricka öl.

Tog några öl. Kul att komma ut. Har varit alldeles för mycket jobb och jobbsnack dessa dagar… Så det var nice med några öl

Nu skall vi snart iväg med teamet och käka chili pizza, nåt som Linus sett fram emot länge. De har fyra ostars pizza där.

Men… nu fick jag in killarna på http://www.welcometothelist.com/ .. Lyckas dem hacka sig in?
“Knäck koden och få ett jobb” hehe, ganska kul grej

“Ni misslyckades ju ganska bra när ni åkte ;P ett tips är ju att stänga alla fönster innan ni åker hemifrån ett fönster i köket stod på vid gavel så det var ganska kallt o så där inne ”

Så kan det gå när man är trött.. Tur att bror min ville vara i huset lite när vi är här

Idag har vi också bara jobbat.. Men blev lite senare imorse än tidigare dagar.. Och skall väl jobba lite till sen kanske..

Igår efter jobbet drog vi iväg och mötte Egon. Det tog väl 20 minuter med tunnelbana till stället där vi skulle möta honom.

Det är så otroligt mycket folk och trafik här. Tunnelbanan går ibland var 30:e sekund, max var 5-6 minut på kvällen tror jag. Och ändå så knökat i vagnarna vissa tider. Helt otroligt.

Hur som, vi mötte honom och skulle köpa körsbärstomater, så gick runt och kollade..

Tillslut fick vi nöja oss med små tomater istället…

8 uah per kilo, dvs ca 14 kr kilot.
De har senaste modellen av våg här – ni ser hur smidigt hon väger upp?

..sen skulle vi ta buss..

Bussen var knökad som vanligt

.. så ytterligare 15-20 minuter i en knökfull buss..

Egon sa efteråt att han var väldigt orolig att vi skulle få stå i 2 timmar bilkö som det blir vid rusningen.. tur att vi slapp det..
Tänk;
* Hungrig
* Trött
* Knökad buss där bussdörren trycker igen de sista passagerarna
* 2 h i bilkö!

Det hade inte varit roligt…

Väl framme behövde vi ta ut pengar till taxin hem i denna fina bank, där en snubbe stod med kopist utanför när vi kom

Här inne bor Egons föräldrar

Går in..

Skall vi åka den hissen???

Hade inte Egon varit med hade det blivit trappor för mig…
Den var läskig..

Trappuppgången var som vanligt sunkig…

När man går här undrar man om folk verkligen kan bo här.. kändes nästan lite som när man var i Tjernobyl …
..så kanske man inte får säga..

In i lägenheten.. inte av nyaste laget, men inte äckligt där inne iaf..
Träffade hans föräldrar, verkade vara hur sköna som helst!

Sen lagade Egon lite käk åt oss och så tog vi någon öl.

Körsbärsöl för min del.

Lax med vit sås och små tomater som skulle varit körsbärstomater.

Några ukrainska saker som skulle varit tortillini.

Det var faktiskt ganska gott, helt klart bättre än förväntat!

Varje gång en låda eller ett skåp öppnades i köket – vilket gnissel, gah…

Sen slappade vi lite på hans rum innan det var dax för taxi hem.

När vi gick ut fick vi reda på att hissen var trasig.
Utanför hissen satt de istället och rökte…
Vi fick använda trapporna ner.
Inget lyse. Ljuset vi hade var det från mobiltelefonen.
“Gå inte i hörnorna på trappsatserna, där pissar dem”

Det är billigare att ringa och beställa en taxi och det gjorde han. 60 uah som är ungefär 80 kr för en sträcka som kändes väldigt lång… tog väl 20 minuter.. Taxi är också något som är väldigt billigt här nere..

Hoppade av taxin vid McDonalds för att inte vela in på vår gata.
Så mycket folk.
Så mycket liv.
Så mycket trafik.
Händer det nåt ikväll?
Vi fick aldrig svar på det, men Linus kläckte iallafall ur sig “Det är ju mer folk här på en tisdagskväll som dricker öl, än en fredagskväll i Borås“.
Ja, jämförelsen med Borås säger väl kanske inte så mycket, än ändå….

Men tillslut gick vi ut i det trista vädret.. Efter att verifierat med Anton att det fanns nätverkspersonal på plats

Började med att ta tunnelbanna en station för att ta bussen från våra gamla hemtrakter.
Men va fan är busshållplatsen?
Och, denna väg har blivit enkelriktad?
Hmmm… ja, vi får väl gå resten då.. 15 minuter gångväg så helt okej..

Här är den roliga vägen till jobbet…

Bilar som hade krockat, så polisen var där och mätte avståndet från bilen till vägkanten..

Vi jobbade alldeles för länge, eller ja, till 17:30, (men alldeles för länge för att vara Måndag tyckte Sergey och det blev en promenad hem. Tar väl 30-40 minuter att gå..

Ibland är trottoaren en parkering, som här, ibland är det ett extra körfält, och ibland precis som det skall vara; en trottoar

.. köra bil är de inget vidare på heller.. (också på trottoaren, haha)

Imorgon skall vi hem till Egon. Skall bli kul att se hur han har det hos sina föräldrar som han bor hos nu när han är i Kiev (pluggar ju i tyskland). Blir lite mer ukrainskt och så skulle han fixa mat åt oss. Skall bli nice

Det har regnat typ hela dagen så har inte velat gå ut..

Men efter att jobbat en stund och blivit trötta på att sitta hemma, begav jag, Linus och Sergey oss iväg ut.

Vi tog tunnelbanan till Globus, trots att det bara är en station bort..

Sergey handlar tunnelbanepoletter.
Det kostar hela 65 öre att åka tunnelbana här. Jag skojjar inte.. Det är sjukt billigt.

Nere i tunnelbanan, eller ja, i gångarna under marken, säljer de alltid fullt av blommor, och de är alltid lika fina.
Supermedel som gör att de aldrig vissnar. Eller hur gör fan gör dem??

Linus kollar på paraply till Martin. Men det var lite för dyrt. 60-70 UAH.. som är runt 80-90 kr..

Vi lyckades också ta oss till Megamarket för att handla lite. Två tunnel bane stationer bort ligger MegaMarket. I våra gamla hemtrakter

Väl hemma igen blev det kaffe, kaka och mer arbete.

       Igår kväll blev det lite räkor och sånt gott.. öl….Vi tänkte gått ut, men inget vi orkade med senare på kvällen..

Linus fixade käket. Jana, en ukrainsk tjej som var med, tyckte tydligen det var väldigt konstigt att han stod i köket och jag låg i soffan.. och drack öl eller nåt

Det är mycket saker här, tycker jag, som inte alls är billigt. Men öl och sprit, det billigt iallafall!

Tur är det, för här gick en HEL flaska sprit med turkisk peppar i kras. Vi hann med att få en shot!!!
Som sagt, tur att det är billigt. Påsen med turkisk peppar var väl det som kostade mest

Duktiga som killarna är, så är det dem som städar undan..

Innan jag kom ner hit så fick jag höra hur killarna byggde soptorn. Det var liksom en tävling. Den som det rasade för fick plocka upp och byta soppåse.

Men, hur är det med det?
Här finns inga torn av sopor. Ingen tävling.
Jag ser Martin som tömmer soporna.
Martin som plockar undan och håller lite ordning.

Boven är alltså Oscar, eftersom han inte är här nu. Och eftersom Sergey inte bryr sig så mycket, så har inte Martin lust att gå runt och leka städerska. Helt förståeligt.
Precis som det var när vi bodde med Oscar, det var han som var boven och aldrig tömde några sopor!

Typiskt killar.. tänkte jag skriva.. men det är inte sant. Linus är jätteduktig på det, och även Martin verkar som sagt bry sig

Eller är det macho att säga att det är så man gör? Bygger torn

Skall man bli imponerad?

haha, killar alltså