(^o^)

Såhär i början, då lillan bara är 8 veckor, så är det inte mycket tid över man har. Till något. Hon är vaken mer och mer, men sover ganska mycket på förmiddagen. Oftast. Eftermiddag och kväll är blandat vaken lugn/vaken skrikig samt sover. Ammar och bajsar som en galning.
Sen kräver Milo sitt.

Milo somnar nångång mellan 19-22, oftast runt 21. Juni brukar somna för natten vid 23. Sen vaknar alltid någon av dem runt 5.30-6 på. Det är alltså inte mycket egentid man har.

Under dan skall man sedan försöka aktivera Milo, så det inte bara blir YouTube och NetFlix hela dan, varvat med att fixa käk, byta blöjor och sköta disk, tvätt och övrigt hushåll. Sedan skall man ju gärna hinna ägna lite tid åt Juni också, så hon inte blir helt bortglömd den lilla stackarn.

Helst skall man ju också hitta på något så även föräldrarna får något utav dan eller iallfall får komma ut lite. Det är inte lätt just nu för nån av oss att hitta på något ensam, inte något som tar någon längre tid iallafall. Katta brukar försöka komma ut på lite promenader, men då skall det timas precis efter ammning givetvis, men även pusslas in med måltider, nattning och annat.

För det mesta går allt bra, men visst känner man sig slut om kvällarna. Hur det skall gå för Katta när jag börjar jobba igen är det ingen som vet 😀

Men då kommer Milo att gå på dagis iallafall några timmar om dan, så han får springa lite och träffa andra barn och då är det bara Juni att sköta. Det som känns betryggande är att man vet att det bara blir bättre och enklare med henne. Det blev det med hennes bror iallafall 🙂

När Milo var nyfödd var det också mycket enklare på det viset att man kunde lägga honom i hans säng eller i babysittern och då var han rätt säker där. Nu kan man inte bara lämna Juni nånstans, utan måste då ändå hålla koll på vad  Milo gör å inte han få för sig att dundra dit och köra en traktor på henne eller nått sånt.